Från svart till vitt, for now.
Skulle kunna offra en arm för att få komma härifrån nu.
Jag vill till sol, värme, normala människor, bara ha det bra och må jävla bra.
Fan vad det hade vart värt!
Fan vad det hade vart värt!
Töligt att bara kunna sola en arm.
Iofs får fröken Panodil typ ingen färg, men ändå.
Man får väl ta och flytta utomlands helt enkelt.
Då får jag behålla armen och få sol på mig.
Mmmm...sooool.
Dock fick jag mig en välbehövlig gladhetsboost när jag kom in med Fritz för en stund sen.
Dock fick jag mig en välbehövlig gladhetsboost när jag kom in med Fritz för en stund sen.
Han busade som en liten skitunge.
Han lekte till och med med molnet som Boris brukar tugga på.
Annars brukar han inte vilja röra saker som lillen har rört.
Men ikväll så hände det :D
Tänkte lite hur fan ska han kunna hålla i molnet när han knappt har några tänder kvar.
Men vill man så går det tydligen.
Han var helt tokig, fjantade runt, skakade molnet OCH apporterade.
Det säger inte lite om den lilla farbrorn.
Skönt att se att det fortfarande är krut kvar i den lilla kroppen ❤
Gamla bilder, men samma fjantiga och glada kille :)
Gamla bilder, men samma fjantiga och glada kille :)
Kommentarer
Postat av: Karln
Vi måste till värme snart, speciellt med tanke på att jag fick skrapa rutorna på bilen imorse. Gillas inte...
Å Fritz var för jävla söt igår, och farlig om man heter Boris. <3
Postat av: Malin
Karln: Ja det måste vi, jävla Fittsverige!
Haha, sjukt söt! :D
Trackback